Vi förmedlar forskare till samhälle och företag

ForskarUppdrag – En trygg och enkel väg in genom dörren till Örebro universitet för att ta del av kvalificerad rådgivning och spännande nyskapande forskning. En möjlighet ni inte får missa. Vi ser det som vår uppgift att sprida ny kunskap genom forskning och skapa bättre förutsättningar för tillväxt och utveckling genom samverkan med samhället utanför den akademiska miljön. Det är precis det vi vill hjälpa er med. Ta kontakt så diskuterar vi hur våra forskare kan hjälpa er att utvecklas.

Hur ett samarbete skulle kunna se ut är en helt öppen fråga. På ett sätt ligger det i frågeställarens händer. Frågan är fri som det heter ibland och våra öron är stora och lyhörda. Det är ju en del av vårt jobb att lyssna och därefter komma med förslag och matcha dina behov med rätt kompetens och rätt forskare till rätt pris. Här har vi möjlighet att tillsammans arbeta fram en behovsprofil. En grundtanke att fundera över är om ni är ute efter en kortare föreläsning eller ett samarbete över en längre tid. Kanske handlar det om en utvärdering eller utredning, en rapport eller ett avgränsat projekt. Som sagt, möjligheterna är oändliga. Vi har just nu 58 forskare inom 8 forskarområden som gärna vill hjälpa er att växa och utvecklas.

 
Kompetensutveckling

Örebro universitet är en framstående aktör när det kommer till kompetensutveckling. Vi samverkar regelbundet med företag, kommuner, landsting, myndigheter och andra organisationer. Universitetets forskare bidrar till att utveckla arbetssätt, tjänster, produkter och människor. Våra forskare vet vad dom pratar om. Här finner ni några exempel på utvecklingsområden som våra forskare kan bidra med sin expertkunskap.

  • Produktutveckling för att klara korta- och långsiktiga förändringar
  • Införa nya värderingar och nya arbetssätt
  • Tillgodose medarbetarnas behov av förnyelse och förändring
  • Förbättra organisationens effektivitet och arbetssätt
  • Ge medarbetarna de verktyg de behöver för en modernare organisation
  • Utveckla organisationens ledarskap
Konsultuppdrag

Ett konsultuppdrag inleds ofta med en fråga. Den behöver inte vara välformulerad och precis. Faktum är att vi ofta möter uppdragsgivare som befinner sig i början av en förändringsprocess eller ett utvecklingsarbete. Det är där vi kommer in för att tillsammans arbeta fram riktlinjer och målbilder för ett samarbete. Allt handlar om att hitta rätt form för just dina behov. Tänk också på att konsultuppdragen kan tidsbestämmas. Mål och ekonomiska ramar kan regleras på förhand. Samarbetet kan även göras flexibelt. Antingen återkommande eller vid enstaka tillfällen då behov uppstår. Här är några exempel på uppdrag som det skulle kunna handla om.

  • Utredningar
  • Utvärderingar
  • Statistiska rapporter
  • Avgränsade projekt
Frågeställningar
  • Vad är mitt mål?
  • Vilken typ av kompetens och kunskap söker jag?
  • Tidsramar. Gäller det ett kortsiktigt eller långsiktigt konsultarbete?
  • Omfattning?
  • Vilka är de ekonomiska förutsättningarna?
  • Har ni tidigare erfarenhet av att samarbeta med forskare?
Föreläsningar

På Örebro universitet arbetar 130 professorer, 550 lärare och forskare verksamma inom en mängd kunskapsområden. Många är efterfrågade föreläsare, flera har fått pedagogiska priser för sin undervisningskonst. Hos oss är det lätt att hitta en föreläsare för just dig och dina behov i din bransch eller inom ditt intresseområde. En föreläsning kan vara lång eller kort och fylla många funktioner. Det är en utmärkt form för att inhämta kunskap och inspiration. Ibland finns en lucka att fylla i din organisations kunskapsbehov. Andra gånger kan man bara vara ute efter ett underlag för att sedan kunna jobba vidare på egen hand. Det är här vi hjälper er att matcha rätt föreläsare med era specifika behov.

Vid föreläsningar är det även av största vikt att vara överens om vad som är viktigt, vilka förväntningar som finns och vad målet är. Det ökar träffsäkerheten så att du och din organisation får just det ni efterfrågar och behöver. Så var noga med att formulera vad det är ni önskar uppnå.

 
Frågeställningar
  • Ska föreläsaren interagera med publiken?
  • Vad har åhörarna för kunskapsnivå?
  • Vad jobbar de med?
  • Är det en intern utbildning/föreläsning eller för en bredare publik?
  • Vilka kunskaper efterfrågar jag?
  • Räcker den avsatta tiden för att nå målet för föreläsningen?

Till dig som forskar

Är du forskare på Örebro universitet och vill bidra till att öka kunskap, utveckla nya innovationer, stötta företag och samtidigt föra Örebro och Sverige framåt. Då ska du fortsätta läsa här. För vi behöver din kompetens, samhället behöver din kompetens och du har möjlighet att skapa förutsättningar och medel till fördjupad forskning och ökad tid för reflektioner och personlig utveckling. Anslut er till ForskarUppdrag.

Örebro universitet har som en långsiktig målsättning och vision att bli en naturlig del av samhället utanför den akademiska världen. Vi vill bygga broar och intensifiera samverkan mellan samhällets olika aktörer som till exempel näringslivet, organisationer och offentlig verksamhet. Vi gör det redan och har så gjort under flera år. Många forskare har haft uppdrag och bidragit med sin expertis. Men vi vill knyta banden ännu hårdare och gå hand i hand med aktörer utanför universitetet och som ännu inte upptäckt vilka möjligheter som finns i ett nära samarbete. Vi tror dessutom att vi kan lära av varandra. Här har du som forskare ett bra tillfälle att dela med dig av all den kunskap och alla insikter som du tillskansat dig under universitetets tak.

Du kan göra det genom att vara ute och föreläsa vid enstaka tillfällen men du kan också bidra genom att ingå i projekt som vecklar ut sig över en längre tidsperiod. Det finns rena konsultuppdrag där du kommer in med din expertkunskap och hjälper företag som är i början av en förändringsprocess eller mitt i ett utvecklingsarbete. Kanske är du bara med inledningsvis för att visa vägen eller också finns du med i processen med återkommande nedslag då behov uppstår. Du kan bli en helt avgörande faktor i ett arbete med att utveckla arbetssätt, tjänster, produkter och människor. Ni vet vad ni pratar om och er kunskap bygger på vetenskaplig forskning.

Kompetens är ett brett begrepp som kan innefatta mycket och det är även där ett forskaruppdrag kan bli så intressant. En kund kan komma med en helt öppen fråga angående deras funderingar för ett samarbete eller vara väldigt specifika på vad de vill ha hjälp med. Öppningarna innebär en chans att som forskare vara kreativ och använda hela sin kompetensrepertoar. Det finns mycket att göra inom organisation och ledarskap. Det kan handla om produktutveckling och att klara sig igenom förändringar på den marknad samarbetspartnern verkar på. Kanske behöver man stötta och ge rätt verktyg för att göra ett bra jobb i en modern organisation eller implementera nya värderingar och nya arbetssätt. Förändring och förnyelse. Ni kan vara en viktig del i allt detta.

Dessutom finns det ekonomiska incitament att ingå i ForskarUppdrag. Genom att vara en del av projektet öppnar sig en dörr till forskningsmedel som kan hjälpa till att frigöra tid och nyttjandegöra och fördjupa den forskning man bedriver. Gör som 58 forskare redan gjort. Anslut er till ForskarUppdrag.

Möt några av våra Uppdrags- givare och tagare

Väkomna att kontakta oss för mer information eller frågor

Camilla Ulvmyr
Kompetens- och ForskarUppdrag
E-post: camilla.ulvmyr@oru.se
Telefon: 019 30 33 81

Camilla Nicander
Kompetens- och ForskarUppdrag
E-post: camilla.nicander@oru.se
Telefon: 019 30 32 70

Våra forskare

Örebro universitet strävar efter att vara en lättillgänglig och naturlig del av samhället. Vi ser det som vår uppgift att sprida ny kunskap genom forskning och skapa bättre förutsättningar för tillväxt och utveckling. Mot den bakgrunden har vi startat forskarförmedling. Forskarförmedlingen är en brobyggare mellan universitetet och dig som arbetar i andra organisationer oavsett om det är inom en myndighet, offentlig förvaltning eller i ett litet eller stort företag. Forskarförmedlingen är en del av Örebro universitets holdingbolag och marknadsför och säljer akademisk kunskap på affärsmässiga grunder. All verksamhet inom bolaget skall vara förenlig med de allmänna mål och riktlinjer som finns för Örebro universitet samt med det ägardirektiv som finns för Örebro universitet Holding AB.

Våra forskare arbetar vid: Handelshögskolan / Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap / Hälsovetenskaper och medicin / Juridik , psykologi och socialt arbete/ Medicinska / Musikhögskolan / Naturvetenskap och teknik / Restaurang

Handelshögskolan - Företagskultur / Informatik

Forskningsmiljöer vid Handelshögskolan vid Örebro universitet

Örebro universitets forskningsmiljöer definieras av ett antal forskargrupper (minst två) som är verksamma inom ett eller flera närliggande forskningsområden, som tillsammans utgör verksamhetsområdet för ett sammanhållet tema eller en sammanhållen organisation.

Anders Avdic

Anders Avdic är biträdande professor i informatik på Handelshögskolan i Örebro. Han forskar och undervisar om hur IT kan användas för lärande och för kunskapsutveckling.

IT och kalkylprogram för lärande och kunskapsutveckling.

Biträdande professor i informatik med forskning riktad mot två huvudområden:

  • Hur kalkylprogram kan användas på ett produktivt sätt för att förenkla för användarna och för att utveckla deras kunskap om den egna verksamheten.
  • Hur IT kan användas i undervisning på olika nivåer för att effektivisera lärande och höja motivationen.
Inriktning på uppdrag

Anders har varit såväl anställd som egenföretagare och jobbat med utveckling av mer än 150 kalkylsystem i olika organisationer. Han har varit vetenskaplig rådgivare till IT-gymnasiet i Stockholm i ett projekt om minidatorer och lärande samt projektledare för studier av Örebro läns regionala digitala agenda.

Erbjudande

Kalkylprogram används i nästan alla verksamheter och är det mest flexibla IT-utvecklingsverktyget, men ofta används det ineffektivt och med låg säkerhet. Anders visar hur några få enkla tumregler kan bidra till att öka produktivitet och felsäkerhet inom verksamheten. Han föreläser också om de enorma möjligheter som finns med IT i undervisningen, som ett motiverande komplement till traditionella undervisningsmetoder.

Som föreläsare är Anders mycket uppskattad och har tilldelats det pedagogiska priset, ett ärofullt pris som årligen röstas fram av studenter vid Örebro universitet.

Magnus Frostensson

Hur kan etik i företag och organisationer gå från ord till handling och mynna ut i förtroende? Där har vi kärnan i Magnus Frostensons forskning.
Värderingar, etik och ansvar.

Docent och forskare. Har skrivit forskningsartiklar, rapporter och böcker som utgår ifrån nyckelbegreppen värderingar, etik och ansvar. Magnus är ofta anlitad av media som expert på frågor kring företagsetik och företagens sociala ansvar.

Inriktning på uppdrag

Det är inte självklart att organisationer och företag har frihet och möjlighet att förstå sig själva från andra perspektiv än verksamhetens omedelbara verklighet. Genom att diskutera frågor som handlar om hur vi människor låter värderingar styra, hur etiska koder implementeras och hur ansvar redovisas, erbjuder Magnus genuint värdefulla insikter för olika verksamheter.

Magnus föreläser, debatterar och diskuterar vid evenemang anordnade av exempelvis branschorganisationer och företag.

Erbjudande

Magnus vill vidga sina åhörares vyer och erbjuda nya perspektiv, inte sällan med ett stort mått av humor. Han kan anlitas för att hålla föredrag, leda diskussionsgrupper samt delta i debatter, vid till exempel seminarier och utbildningsdagar.

Åke Grönlund

”En dator per elev” har under senare tid varit ett mantra i svensk skola. Det låter som om bara tillräckligt många datorer finns så blir skolan mycket bättre. Det är fel. Mer teknik gör bra skolor bättre men dåliga sämre. Åke är professor i informatik och har specialiserat sig på skolfrågor med anknytning till IT-användning. Han både syns och gör avtryck i den allt hetare skoldebatten.
IT-användning, skolutveckling och kvalitetssäkring.

Professor i informatik. Forskar och föreläser om ledningsfrågor i skolan med anknytning till IT-användning. Med en bakgrund som lärare och studierektor ligger skolans utveckling honom varmt om hjärtat. 2013 fick Åke stort genomslag i media för sin artikel om dator och läsplatta som lärandeverktyg, han har också skrivit boken ”Att förändra skolan med teknik. Bortom 1:1”.

Inriktning på uppdrag

Åke riktar sig främst till målgrupper som kan påverka skolutvecklingen, så som skolledare, kommuner och skolpolitiker. I sina föreläsningar diskuterar han bland annat genomföring av förändringar och kvalitetssäkring av skolan, kommunens ansvar och rektors roll samt hur samspelet mellan olika pedagogiska resurser ska organiseras.

Han är ofta ute och föreläser i skolor, på skolkonferenser och i kommuner.

Erbjudande

Han drar upp strategier och ger goda råd, pedagogiska såväl som ledningsmässiga. Genom att erbjuda praktiska förslag på tillämpning gör han vetenskaplig forskning lättillgänglig och lyckas ofta väcka många nya tankar hos sina åhörare.

Åke är en mycket uppskattad föreläsare som varken räds att gå emot strömmen, erbjuda ett kritiskt perspektiv eller bidra till den heta politiska skoldebatten.

Magnus Hansson

Magnus har ett imponerande CV bestående av ledande ställningar i bland annat svenska Shell och Manpower. Han är en snabb, kvicktänkt och intensiv person med en engagerad undervisningsstil. Han älskar Bruce Springsteen och golf men är minst lika hängiven sina olika forskningsområden.
Affärs- och organisationsutveckling, ledarskap, företagsnedläggningar.

Universitetslektor och forskare i företagsekonomi, med en framgångsrik karriär i affärsvärlden bakom sig. Magnus har bland annat varit kvalitetschef på svenska Shell, affärsutvecklare och försäljningsansvarig på Manpower samt VD för ett konsultföretag. Han har också varit placerad i Oman som projektansvarig för ett telefonbolag.

Inriktning på uppdrag

Magnus vill i sitt arbete bidra med idéer och tankar kring företagande och organisationsuppbyggnad. Hans avhandling om företagsnedläggningar och deras konsekvenser på kort och lång sikt, har rönt stor uppmärksamhet och gjort honom till en efterfrågad konsult och talare i frågan.

Hans forskning i kombination med erfarenheter från affärsvärlden gör honom särskilt intressant för små och medelstora företag.

Erbjudande

Magnus föreläsningar handlar bland annat om marknads- och organisationsutveckling, ledarskapsutveckling samt ledarskap och förändring som tillstånd. En vanlig efterfrågan är också föreläsningar om omvärldsbevakning och vad som händer vid omstruktureringar, neddragningar och nedläggningar.

Som föreläsare är Magnus särskilt omtyckt för sin okonventionella och engagerade undervisningsstil.

Sven Helin

Att arbeta med företagsetiska frågor är inte oproblematiskt och utgången är aldrig given. Men det är spännande och viktiga frågor!
Företagsetik och hållbarhetsredovisning.

Universitetslektor, prefekt, filosofie doktor och docent i företagsekonomi. Har i sin senaste forskning ägnat sig åt företagsetik – verksamhetsstyrning med betoning på etiska styrinstrument och hållbarhetsredovisning med betoning på implementeringsprocess.

Inriktning på uppdrag

Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga i samhället, därmed har också kraven på att företagen bidrar till en hållbar utveckling ökat. Sven vill genom sitt arbete vara med och påverka företagsklimatet i Sverige i en riktning där etik och värderingar blir allt mer viktiga som styr- och konkurrensmedel.

Han deltar gärna i den offentliga debatten och anser att forskare kan ge en viktig och nyanserad bild i en ofta förenklad medial verklighetsbeskrivning.

Erbjudande

I sina föreläsningar använder Sven ofta konkreta exempel som ger åhörarna något att reflektera över. Han har ett mycket behagligt sätt att föreläsa och är bra på att anpassa sin föreläsning efter målgruppens behov och sammansättning.

Fredrik Karlsson

Fredrik är professor i informatik och ägnar sina forskningstimmar åt att fundera på varför anställda gör vad de inte borde göra med datorer. Låter det konstigt? Det är det inte! Faktum är att hans forskning leder till förbättrade och säkrare arbetsmetoder i företag och organisationer.
Säkrare IT; informationssäkerhet och systemutvecklingsmetoder.

Professor i informatik. Forskar i huvudsak om informationssäkerhet och systemutvecklingsmetoder, med syfte att förbättra hur informationssystem utvecklas och hur informationssäkerhetsarbete bedrivs i organisationer. Han har arbetat med dessa frågor för bland annat kommuner och statliga myndigheter.

Inriktning på uppdrag

Eftersom Fredriks arbete är tätt kopplat till organisationer besöker han gärna olika företag och verksamheter. Främst för att diskutera informationssäkerhet och systemutveckling med människor som praktiskt arbetar med detta.

Han är en ofta anlitad föreläsare och utbildare, framförallt av kommunala och statliga verksamheter.

Erbjudande

Fredrik delar gärna med sig av sin kunskap om säkrare IT. Han kan tala om vikten av att skapa policys kring informationssäkerhet förankrade i verksamheten, för att inte försätta medarbetare i en ohållbar situation. Eller berätta mer om systemutvecklingsmetoder och hur de bör anpassas till projektets faktiska behov och situation, eftersom det inte finns någon ”one-size-fits-all”.

Särskilt uppskattad är han för sin förmåga att förmedla aktuell forskning och diskutera hur den kan användas praktiskt och konkret.

Hannu Larsson

Användande av IT i offentlig verksamhet är i ständig utveckling, men hur kan man se på eFörvaltning ur ett långsiktigt perspektiv? Om detta forskar och föreläser doktorand Hannu Larsson.
eFörvaltning – samverkan, långsiktighet och hållbarhet.

Doktorand med forskningsfokus på eFörvaltning, ett stort och komplext område med hög förändringstakt. Hannu har gedigen vana att föreläsa om eFörvaltning och har presenterat sin forskning på flera internationella forskningskonferenser.

Inriktning på uppdrag

Kommuner, landsting och andra offentliga aktörer – liksom företag som arbetar mot offentlig sektor, behöver ständigt förändra sina processer, IT-system och planer för att fungera optimalt gentemot samhället och medborgarna. Att utbilda olika aktörer i samhället om den senaste forskningen är därför oerhört viktigt. Syftet är att främja ett samspel mellan praktik och forskning.

Hannu når flitigt ut med sin forskning såväl i Sverige som internationellt. Han har exempelvis varit inbjuden som gästforskare på Center for Technology in Goverment vid University of Albany, USA, ett världsledande forskningscenter inom området eFörvaltning.

Erbjudande

Hannu talar gärna om eFörvaltning utifrån samverkan, långsiktighet och hållbarhet. Genom sin förmåga att beskriva komplexa frågor med engagemang och ett vardagligt språk, kan han hjälpa organisationer att överföra teoretiska resonemang till den praktiska verkligheten i den egna organisationen.

Magnus Lodefalk

Varför lyckas en del företag utomlands och andra inte? Hur kan företag hantera osäkerhet och andra hinder förknippade med utrikeshandel? Det är några av de frågor som Magnus ägnar en stor del av sin forskning åt. Han brinner för sina frågor – som alla rör internationell handel utifrån olika aspekter, t.ex. tjänster, miljö eller migration.
Internationalisering utifrån olika aspekter: tjänster, miljö, migration.

Ekonomie doktor och forskare i nationalekonomi, ämnesråd vid Kommerskollegium. Hans forskning handlar huvudsakligen om hur länder kan dra nytta av att handla med varandra. Han skapar debatt, uppmärksammas av internationella organisationer och citeras flitigt i media.

Inriktning på uppdrag

Magnus forskning om utlandsfödda och företagens handel, har refererats till av handelsministern på DN Debatt och omnämnts av bland annat TT, SvD och The Local. Hans studie om handel och klimat ledde till inbjudningar att presentera den i Genéve, London och i anslutning till FN:s klimatmöte i Argentina.

Han har varit inbjuden talare vid EU-kommissionen, UD och flertalet olika internationella organisationer.

Erbjudande

Han bidrar gärna med sin kunskap om till exempel utlandsföddas roll för företagens internationalisering, handelshinder och handelsliberaliseringen i internationella avtal och samband mellan handel och miljö.

Magnus är inte enbart uppmärksammad för sin forskning, han är också en mycket uppskattad kommunikatör och föreläsare. Han använder sig ofta av anekdoter eller konkreta exempel för att illustrera ett teoretiskt resonemang och skapar gärna en dialog med sina åhörare.

Humaniora - Utbildnings- och samhällsvetenskap

HumUS ger växtkraft

Namnet HumUS är en förkortning av humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap – de kunskapsområden vi ägnar oss åt. I naturen ger humus näring och förutsättningar för växtkraft. Här vid vår institution ger vi näring och växtkraft till dig som vill utveckla företag, organisationer, människor och – inte minst – dig själv. Välkommen till HumUS och Örebro universitet!

Jenny Alsarve

Att få ihop livspusslet som yrkesarbetande förälder är ingen enkel ekvation, inte ens i ett land som Sverige med en väl utbyggd barnomsorg av god kvalitet. Denna fråga brukar inom forskningen kallas ”work-family-balance” och utgör en viktig del av Jennys forskning.
Föräldrars livssituation – offentlig barnomsorg och arbetsvillkor, nationell policy och diskurser om föräldraskap.

Filosofie doktor i sociologi. Jenny vill med sin forskning öka kunskapen om föräldrars livssituation och deras möjligheter att kombinera förvärvsarbete och familjeansvar. En ständigt aktuell och närvarande fråga för individer, familjer, arbetsplatser och samhället i stort.

Inriktning på uppdrag

Offentlig barnomsorg och arbetsvillkor är två viktiga faktorer som påverkar möjligheterna att förena yrkesarbete med ett familjeansvar. Jenny vill visa hur sociala institutioner, nationell policy, sociala nätverk samt diskurser om föräldraskap och barns bästa, spelar roll för föräldrars ageranden. Hennes forskning bidrar också med en röst till exempelvis ensamstående mödrar, en grupp som sällan kommer fram och som det behövs mer kunskap om.

Hennes föreläsningar är av särskild relevans för socialtjänst, kommunala politiker, arbetsgivare och förskolor.

Erbjudande

Jenny är en engagerad, lugn och förtroendeingivande föreläsare som gärna använder många exempel för att illustrera sin forskning. Hennes starka intresse och engagemang för frågor som rör föräldraskap och arbete skapar ofta intressanta diskussioner.

Anna-Karin Andershed

Varför utvecklas vissa barn och unga åt ett negativt håll, varför gör andra det inte – trots att riskerna hos dem och deras omgivning är helt uppenbara? Hur kan vi ta reda på vad det är som styr ungas utveckling? Och hur kan vi förbättra arbetsmetoderna för de personer som har till uppgift att hjälpa de unga som hamnat snett?
Risk- och skyddsfaktorer för problem hos barn och unga.

Professor i psykologi. Har de senaste 10 åren arbetat med att beskriva forskningen kring risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende hos barn och unga, och effektiviteten i de insatser som samhället har att erbjuda barn som utvecklat ett kriminellt beteende.

Inriktning på uppdrag

Anna-Karin intresserar sig särskilt för hur flickors och kvinnors utveckling inom detta område liknar eller skiljer sig från pojkars och mäns utveckling. Hon arbetar också med förbättring av bedömningsinstrument inom det sociala området, där ett av de tydliga budskapen är att användning av struktur bidrar till säkrare och bättre resultat i praktiken.

Anna-Karin är en ofta anlitad föreläsare och utbildare inom offentliga sektorns alla delar: till exempel kommuner, landsting och regionala samverkansprojekt.

Erbjudande

Anna-Karin är sedan många år en mycket uppskattad och anlitad föreläsare. Hon erbjuder kunskap om risk- och skyddsfaktorer faktorer för problem hos barn och unga samt förbättring av arbetsmetoder för att hjälpa de unga som hamnat snett.

Emma Arneback

Hur kan skolan och dess lärare bemöta främlingsfientlighet och rasism?

 

Bemötanden av främlingsfientlighet i skolan.

Lektor i pedagogik. Centralt i hennes forskning är den brännande och svåra frågan om hur skolan och dess lärare kan bemöta främlingsfientlighet och rasism. Hon intresserar sig även för hur främlingsfientlighet uppstår och tar sig uttryck i utbildningssammanhang.

Inriktning på uppdrag

I sin avhandling har Emma undersökt hur 113 gymnasieskolor har valt att arbeta med bemötanden av främlingsfientliga uttryck, vilket erbjuder en möjlighet att spegla sig i andras tankar och erfarenheter kring denna problematik och hur den ska hanteras.

Hon är en uppskattad föreläsare såväl internt som externt och besöker ofta skolor, kommuner och statliga myndigheter.

Erbjudande

Emmas föreläsningar kan bland annat handla om bemötanden av främlingsfientlighet i skolan, interkulturell pedagogik och perspektiv på likabehandling i skolan.

Med sin bakgrund som gymnasielärare har hon en förmåga att knyta samman teoretiska resonemang till praktiska val i skolans vardag och lyfter ofta frågor som: hur kan vi tänka och handla och vilka konsekvenser kan olika förhållningssätt föra med sig?

Louise Berglund

Louise forskar i historia och omprövar historien med fokus på makt och kvinnor. Har kvinnor alltid varit underordnade i det förflutna, är religionen något vi kan strunta i när vi vill förstå samhället och oss själva, har kungen alltid varit man? – I vår historia ligger också vår självbild och den färgar vår syn på samtiden och framtiden, säger Louise.
Historia, medeltiden, makt och kvinnor.

Filosofie doktor och lektor i historia. Specialiserad på äldre tid, perioden före år 1800 i allmänhet och medeltiden i synnerhet. Har bidragit med ett mycket uppskattat deltagande i Forskar Grand Prix, en nationell tävling i konsten att tala om forskning på ett inspirerande och pedagogiskt sätt.

Inriktning på uppdrag

Med sin forskning och undervisning vill Louise lyfta fram betydelsen av vår historia. Historia bidrar framförallt med perspektiv på hur vårt samhälle utvecklats över tid, och varför, dessutom ger den oss chansen att ifrågasätta våra invanda föreställningar om hur saker är, har varit och kommer att bli.

Erbjudande

Louise föreläser ofta och gärna om drottningar och deras maktutövning under medeltiden, kvinnors auktoritet under medeltiden och senare, eller om kommunikationen i det förmoderna samhället och hur vi då kommunicerade med bild och text i olika sammanhang.

Gunnela Björk

Gunnela Björks biografi om Margaret Thatcher kom ut 2013 och fick stor uppmärksamhet och osökt aktualitet eftersom Thatcher avled senare under våren. Den mottogs med goda recensioner, bland annat av Skånska dagbladet: ”Björk har ambitionen, viljan och framförallt berättarglädjen som krävs för att få till en biografi som denna”.
Historia, 1900-talets politiska och sociala skeenden.

Historiker, lektor och forskare med inriktning på 1900-talets politiska och sociala skeenden. Hon har en utmärkande bred bakgrund med arbeten som bland annat socialarbetare, psykolog samt journalist för radio och TV. Har särskilt uppmärksammats för biografin om Margaret Thatcher som utkom 2013.

Inriktning på uppdrag

Gunnela intresserar sig för politisk historia på internationell, nationell och lokal nivå. Utöver biografin om Thatcher har hon skrivit boken Olof Palme och medierna, där olika aspekter av Palme som politiker lyfts fram. Sin avhandling skrev hon om kvinnor som kollektiva politiska aktörer i Örebro mellan åren 1900-1950.

Genom sin medverkan i olika styrelser i Örebro län arbetar hon aktivt för att skapa länkar mellan akademin och en bred allmänhet. Hon bidrar också själv med sina uppskattade föreläsningar i många olika sammanhang.

Erbjudande

Som föreläsare har Gunnela en förmåga att anpassa sig till olika typer av publik. Hon skapar gärna interaktion med sina åhörare och är garanterat fri från oändliga PowerPoint-texter.

Mats Eriksson

Vad händer om din organisation drabbas av en kris? Har ni beredskap för att leva upp till omgivningens informationsbehov? Är ni beredda att möta förväntningarna och kraven i de digitala medierna?
Krishantering och kriskommunikation i olika organisationer och företag.

Lektor och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap. Genom sin forskning presenterar han nya och innovativa idéer om vad som händer när din organisation drabbas av kris.

Inriktning på uppdrag

Mats vill bidra till att skapa förståelse för hur det kan vara när din organisation hamnar i ett krisläge – där digital kommunikation och sociala medier idag spelar en central roll. Det handlar om att reflektera över vilken kultur och syn på krishantering och kriskommunikation som präglar just din organisation.

Han är sedan många år en uppskattad föreläsare och utbildare inom offentliga sektorns alla delar; kommuner, landsting och centrala myndigheter. Han jobbar också gentemot näringslivet, bland annat med företag inom IT samt PR-byråer.

Erbjudande

Mats föreläser om vad som händer när organisationer drabbas av kris, han ger också förslag på arbetsmetoder och tydliga verktyg i arbetet med att hantera kriser.

Han är en erfaren föreläsare som både är teoretisk och konkret, med många exempel ur verkliga livet. Han anpassar sina föreläsningar efter målgruppen och ger mycket utrymme för interaktion med publiken.

Marie Gelang

Vad är det som gör att en del talare uppfattas som karismatiska och engagerade medan andra framstår som frånvarande och ointressanta? Vad betyder kroppsspråket för hur vi tolkar varandra?
Retorik, kroppsspråk, kommunikation.

Filosofie doktor och lektor i retorik. Har i sin retorikforskning ägnat sig åt kroppsspråkets betydelse för mellanmänsklig kommunikation. Marie är en mycket uppskattad föreläsare både inom och utanför universitetet och är ofta anlitad som expert på kroppsspråk i media.

Inriktning på uppdrag

Retoriken erbjuder en rik palett av infallsvinklar på kommunikation – exempelvis hur du kommunicerar med andra människor, förbereder och framför tal, blir vassare på att argumentera och medveten om ditt kroppsspråk.

Att kommunicera trovärdigt och övertygande har blivit allt viktigare för många yrkesgrupper. Med ett retoriskt perspektiv på kroppsspråk och kommunikation föreläser Marie samt håller workshops eller seminarier för bland annat chefer, läkare, lärare, ekonomer och kommunikatörer.

Erbjudande

Maries drivkraft är att bidra med kunskap om hur du med tydlighet kan formulera och framföra dina åsikter i olika sammanhang. Hon har förmågan att entusiasmera och förklara det som är komplicerat på ett sätt som gör kunskapen minnesvärd och användbar.

Ingela Korsell

Ingelas tre yrkesroller berör alla text och lärande på olika sätt. I allt hon gör finns en gemensam nämnare och stor passion: hon vill inspirera barn och unga att använda och njuta av språk och texter. Men också att skapa själv, att använda det skrivna språket för att uttrycka sig. På ett akademiskt språk kallas det för att skriftspråka.
Författarskap, skriftspråket i skolan, litteratur i undervisningen.

Doktorand och lärare inom grund- och högskola. Författare av barnböcker och pedagogisk litteratur, sedan flera år också samarbetandes med deckarförfattaren Åsa Larsson. Tillsammans skriver de bland annat en barn- och ungdomsbokserie i genren spänningsskräck, med målet att öka läslusten hos pojkar.

Inriktning på uppdrag

Att skriftspråka utifrån olika syften betraktas både som en mänsklig rättighet och en individuell och samhällelig nödvändighet. Samtidigt som det blir allt viktigare att kunna använda olika typer av texter i många olika sociala sammanhang, kommer larmrapporter om svenska barns försämrade läs- och skrivförmåga. Ingela vill med sin forskning bidra till förändring och utveckling, så att fler barn och unga får glädje av att använda språket på ett varierat och rikt sätt.

Hon åker ofta och gärna på författarbesök till skolor och håller föreläsningar på bland annat lärarkonferenser.

Erbjudande

Hennes föreläsningar kan handla om skrivtips kring hur man skriver en spännande historia, om aktivt reflekterande läsning i undervisningen eller om lärares användning av läromedel.

Ingela är en mycket pedagogisk, engagerad och inspirerande föreläsare som lägger ner lika mycket tid som hjärta i sina föreläsningar.

Rolf Lidskog

Varför säger vi en sak och gör en annan? Varför pratar vi så mycket om otrygghet fast det är tryggt att bo i Sverige? Varför accepterar vi vissa risker och är oroliga för andra? Varför ignorerar vi experters råd ibland, medan vi andra gånger litar blint på dem? Varför pratar vi idag så mycket om kulturell mångfald när samhället alltid varit mångkulturellt?
Miljö, mångkultur, trygghet, risk, demokrati.

Doktor i etik, doktor och professor i sociologi, lärare och författare. Har i 25 års tid forskat om miljöfrågor, inte minst hur individer och organisationer värderar och bedömer dem. Han har även forskat om brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samt skrivit böcker för gymnasiet och universitet om miljöfrågor, riskkommunikation, demokrati och mångkulturalism.

Inriktning på uppdrag

Rolf har föreläst för en mängd myndigheter, kommuner och organisationer. Han har bland annat medverkat i Vetandets värld, Vetenskapsradion och i dagspress. Han har även varit med i olika kommittéer, vetenskapliga råd och styrelser och är för närvarande styrelseledamot för Sveriges Lantbruksuniversitet och Skogsstyrelsen.

Erbjudande

Rolf erbjuder föreläsningar på en mängd olika teman och med olika inriktningar. Vanligtvis efterfrågas hans kunskaper i miljö- och klimatfrågor, då talar han till exempel om ansvar, konflikter och vilka lärdomar vi kan dra av moderna miljökatastrofer. Han föreläser även om kulturell mångfald; möten och bemötande, kulturella olikheter och social sammanhållning.

Rolf visar på ett begripligt sätt hur människor, grupper och organisationer tänker och handlar. Med ett ledigt språk och träffande exempel från vardagen är igenkänningsfaktorn många gånger hög.

Brigitte Mral

– Som professor i retorik är det naturligtvis alldeles nödvändigt för mig att vara en bra föreläsare (!) så jag försöker leva upp till förväntningarna och brukar lyckas med det! Jag ser till att vara välstrukturerad, varierad, underhållande, välformulerad, hålla tiden samt att inte tråka ut folk.
Kriskommunikation, retorik och genus, visuell retorik.

Professor i retorik. Forskar om retoriska aspekter på kriskommunikation, retorik och genus samt visuell retorik. Författare till flera uppmärksammade böcker, bland andra Talande kvinnor, kvinnliga retoriker från Aspasia till Ellen key och Krisretorik, retoriska aspekter på kriskommunikation.

Inriktning på uppdrag

Överallt behövs kunskap om retorik i största allmänhet (ibland med genusvinkeln i synnerhet). Just kriskommunikation är dessutom ett ämne som idag är mycket aktuellt, där efterfrågan på kunskap och erfarenhet inom området ökar allt mer. Eftersom Brigitte i sin forskning analyserar retoriken i samhället kan hon bidra med kunskap om effektiva och konstruktiva kommunikationsformer för olika företag, i olika situationer och mot olika målgrupper.

Brigittes kunskap eftersöks av många olika typer av organisationer utanför universitetet, både inom offentlig förvaltning och privat näringsliv.

Erbjudande

Brigitte erbjuder föreläsningar, workshops, seminarier och liknande till såväl offentlig sektor som näringsliv.

Jan Olsson

Jan Olsson är statsvetare med djupa kunskaper om hur politik skapas och förverkligas. Han hävdar att vi har en övertro på politikernas inflytande och menar att tjänstemannamakten blir allt viktigare. En inte helt problemfri utveckling: – Tjänstemännen är viktiga för att demokratin ska fungera men om tjänstemännen blir alltför inflytelserika kan demokratin undermineras.
Tjänstemäns makt och inflytande i policyprocessen och konsekvenserna för politisk styrning.

Professor i statskunskap, författare och medförfattare till en rad böcker. Jans forskning har fått stort genomslag och han har varit publicerad i en rad internationella tidskrifter. Han anlitas flitigt av radio, press och TV, bland annat som valexpert för Tvärsnytt.

Inriktning på uppdrag

Jan vill bidra med nya insikter hos politiker och tjänstemän om hur de kan jobba för att minska friktionen dem emellan och för att demokratins grundläggande värden ska upprätthållas. Han trivs med att arbeta på många arenor samtidigt, både i den akademiska världen och i den hetluft som ibland uppstår kring aktuella samhällsfrågor.

Jan har gjort en del externa utredningar genom åren med uppdragsgivare som kommuner, regionförbund och statliga myndigheter. Det är också i dessa sammanhang han är en ofta anlitad föreläsare.

Erbjudande

Jan föreläser gärna om tjänstemän i politiken, politiker- och tjänstemannaroller, styrnings- och organisationsförändringar samt utvärderingsparadoxer i granskningssamhället.

Jan är engagerad, kreativ och nytänkande. Han har en förmåga att föreläsa på ett lättillgängligt sätt om relativt svåra saker och att engagera deltagarna genom dialog och konkreta exempel.

Christine Roman

Varför ramlar män och kvinnor så lätt tillbaka i gamla könsrollsmönster? Hur förändras parrelationer när det kommer barn med i bilden? Hur får ensamstående mödrar vardagslivet att fungera? Vad betyder flexibiliseringen i arbetslivet för deras möjligheter att förena yrkesarbete och familj? Hur ser fostransidealen ut i dagens Sverige? Är vi alla ”helikopterföräldrar” som curlar våra barn och ser dem som projekt i en strategisk livsplanering?
Jämställdhet i familjeliv och arbetsliv.

Professor i sociologi. Intresserar sig för hur moderna familjer på 2000-talet organiserar sina liv, vilka värderingar som formar deras val och hur de utifrån olika förutsättningar hittar lösningar för att kunna förena familjeliv och arbetsliv.

Inriktning på uppdrag

Genusfrågan är närvarande i all Christines forskning och i sin avhandling Lika på lika villkor skrev hon om könssegregering i kunskapsföretag. Hon vill att hennes forskning ska öka förståelsen för hur vardagslivets organisering i det lilla påverkar samhället i stort – och tvärtom. Förändringar i föräldraskapet och det sätt på vilket morgondagens vuxna fostras, både speglar och bidrar till vidare samhälleliga förändringar.

Christine anlitas främst av arbetsplatser inom offentliga sektorn och av politiska beslutsfattare som vill veta mera om förhandlingar i familjer samt hur politik och institutioner bidrar till att forma dessa.

Erbjudande

Christine är en mycket engagerad och uppskattad föreläsare. Hon pratar bland annat om vad det är som avgör om ett par fastnar i gamla könsroller eller bryter ny mark, om föräldrars välbefinnande och hälsa samt om ensamstående mödrar och hur omsorg och arbete fungerar för en familj med endast en försörjare.

Hälsovetenskaper och medicin

Välkommen till Institutionen för hälsovetenskaper

Vi erbjuder utbildning och forskning om det kanske mest grundläggande i livet; ha god hälsa, bli frisk från sjukdom och leva ett aktivt liv. Arbetsmarknaden ropar just nu efter utbildad arbetskraft inom dessa områden så du har stor chans att få jobb direkt efter utbildningen.

Annsofie Adolfsson

Docent Annsofie Adolfsson är en uppskattad föreläsare och handledare både på universitetet och inom sjukvården. Hon har egen lång erfarenhet av att arbeta som sjuksköterska och barnmorska. Parallellt med sitt arbete har hon genomfört forskning som fått stor praktisk genomslagskraft.
Vård och stöd vid missfall.

Docent, lektor, sjuksköterska och forskare som särskilt intresserat sig för EKO-modellen (Empati-, kunskap- och omvårdnadsmodellen). Modellen har skapats utifrån intervjuer med kvinnor som haft missfall och används av sjukvårdspersonal i kontakten med patienter som förlorat sin graviditet vid missfall eller Intrauterin fosterdöd.

Inriktning på uppdrag

Annsofie brinner för att förbättra sjukvården för de som genomgått missfall eller IUFD och betonar vikten av att hela vårdkedjan har samma kunskap och ger samma information i kontakten med patienter. Hon vill därför förse personal inom vården med EKO-modellens redskap, så att de kan hjälpa patienten att känna sig normal i en fysiskt och känslomässigt jobbig situation.

Annsofie utbildar bland annat personal inom mödrahälsovården samt på gynekologiska öppenvårdsmottagningar och akutmottagningar.

Erbjudande

EKO-modellens utbildningspaket erbjuds i flera steg. Det är möjligt att välja en introduktionsföreläsning, därefter finns möjlighet till fördjupning och certifiering. Hela utbildningskedjan finns beskriven på www.ekomodellen.se.

Annsofie kan komma till er arbetsplats eller förlägga utbildningen till en extern konferens- eller utbildningslokal.

Åsa Andersson

Fler människor dör på grund av fallolyckor än i trafiken. Svenskar är ”bäst” i världen på att bryta höften. Hur kan vi minska antalet fallolyckor, vad säger forskningen idag? Åsa forskar inom geriatrik, läran om åldrandets sjukdomar. Hon specialiserar sig bland annat på patienter som tvingats amputera ben. Hur upplever de livet efter operationen och fenomen som fantomsmärta – värk i ett ben som inte längre finns där?
Åldrande med fokus på fallpreventivt arbete.

Medicine doktor och sjukgymnast. Forskar inom geriatrik och har specialiserat sig på patienter med slaganfall, höftfraktur och patienter som tvingats till benamputation.

Inriktning på uppdrag

Efter några år som sjukgymnast insåg Åsa att det saknades forskning om vad som är den bästa tänkbara behandlingen för äldre patienter med flera pågående sjukdomar. Hennes drivkraft är, och har alltid varit, att hjälpa människor genom att undersöka hur saker kan förbättras. Nu vill hon visa att hennes patienter kan bli bättre och att forskning gör skillnad! Hon vill främst öka kunskapen hos sjukvårdspersonal, men också få berätta för allmänheten att kunskapsläget förbättras.

Åsa föreläser huvudsakligen för personal inom kommuner, landsting och pensionärsorganisationer samt på vårdutbildningar.

Erbjudande

Några av Åsas vanligaste föreläsningar handlar om åldrandet: vad som sker i vår kropp när vi blir äldre eller diverse olika sjukdomar på ”äldre dar”. Hon talar också om fallpreventivt arbete och hur livet kan se ut efter en benamputation.

Åsa är strukturerad, tydlig och bra på att förklara komplexa sammanhang.

Anna Duberg

Dans kan vara medicin för både kropp och själ! Det menar Örebroforskaren Anna Duberg vars forskningsresultat har blivit uppmärksammade av media över hela världen. 
Dans som medicin för kropp och själ.

Sjukgymnast och medicine doktor i vårdvetenskap. Anna forskar om psykisk ohälsa bland unga flickor och dansens stärkande kraft. Hennes revolutionerande studie Dansprojektet har rönt stor uppmärksamhet såväl nationellt som internationellt.

Inriktning på uppdrag

Dansprojektet är en studie som riktar sig till flickor 13-18 år med stressrelaterade besvär och psykosomatiska symtom. Under studien utövades dans två gånger i veckan under 8 månader, utifrån varierade teman så som afrikansk dans, showjazz och streetdance. Fokus låg på att lyfta fram flickornas resurser genom att uppmuntra rörelseglädje och inte prestation.

Alla flickor som ingick i studien visade, i varierande grad, en förbättring av den självskattade hälsan och effekten kvarstod i 12 månader. Dess konkreta resultat gör studien till ett gott exempel som många vill lära mer om och ta efter.

Erbjudande

Anna är efterfrågad som en inspiratör av olika instanser, verksamheter och människor som arbetar med unga flickors hälsa och välmående. När hon föreläser handlar det mycket om rörelseglädje, inre styrka och att våga ta plats i ett rum.

Maria Fernström

Kost, träning och hälsa är Maria Fernströms forskningsområden. Aktuell och viktig forskning på ett område där många, mer eller mindre seriösa, aktörer och metoder slåss om uppmärksamheten. Marias viktiga forskning slår hål på en del missuppfattningar och slår fast vad som faktiskt fungerar.
Kost, träning och hälsa.

Medicine doktor i fysiologi. Har specialiserat sig på hur mitokondrierna, som bland annat styr fettförbränningen i kroppen, påverkas av träning.

Inriktning på uppdrag

Vi möts mer eller mindre dagligen av en mängd olika information gällande kost, träning och hälsa, men vad är egentligen riktigt? Maria vill med sin forskning få svar på frågor om vad, hur och när vi ska äta, träna och leva för att må som bäst och – i den mån vi så önskar – bränna fett allra effektivast och gå ner i vikt.

Marias engagemang för forskning är stort och hon uppmuntrar gärna ungdomar att satsa på naturvetenskap och forskning. Hon understryker att man varken behöver vara nördig eller supersmart för att bli forskare – det viktigaste är ett genuint intresse!

Erbjudande

Maria har tidigare varit gymnasielärare och tycker mycket om att arbeta med barn och ungdomar. Hon är en engagerad, kunnig och inspirerande föreläsare som inte räds att krossa myter eller reda ut missuppfattningar.

Susanna Geidne

Idrottsföreningar har stora möjligheter att vara eller bli en hälsofrämjande arena, det är dock inget som sker av sig själv. Detta menar Susanna, postdoktor i folkhälsovetenskap som särskilt intresserar sig för idrottsföreningen som hälsofrämjande arena.
Hälso- och vårdvetenskap, idrottsföreningar och fritidsgårdar som hälsofrämjande arenor.

Postdoktor i folkhälsovetenskap och disputerad inom medicinsk vetenskap, inriktning hälso- och vårdvetenskap. Susanna är starkt förankrad i idrottsrörelsen där hon har varit allt från förälder, huvudtränare och utövare inom olika idrotter på grund- och elitnivå.

Inriktning på uppdrag

I sin forskning intresserar sig Susanna för idrottsföreningar och fritidsgårdar som hälsofrämjande arenor. Hon tittar också på förebyggande arbete samt policyarbete inom idrottsföreningar och idéburna organisationer. För att bli en hälsofrämjande arena behöver idrottsföreningen vara en stödjande och hälsosam miljö samt ha en övergripande strategi för verksamhet, mål och syften.

Erbjudande

Susannas föreläsningar behandlar frågor som: vad är en hälsofrämjande idrottsförening? Hur kan man arbeta med policys i en idrottsförening? Hur kan en fritidsgård arbeta för att vara en hälsofrämjande arena?

Susanna gillar att interagera med deltagarna, gärna i mindre grupper. Där visar hon på ämnets praktiska förankring genom konkreta exempel.

Ulrica Nilsson

Smärta kan lindras av att lyssna på musik! Det menar Ulrica som specialiserat sig på musikens effekter på oss människor. Musik kan även göra så att vi känner oss piggare, gladare och till och med förlänga livet.
Musik som smärtbehandling.

Professor i omvårdnadsvetenskap. Har särskilt intresserat sig för musikens effekter på oss människor. Hon är den svenska ledamoten i den internationella tidskriften Music and Medicin och har anlitats som expert i TV4:s Nyhetsmorgon.

Inriktning på uppdrag

Med sin forskning vill Ulrica ta reda på hur vi människor på olika sätt påverkas av musik. Hon har skrivit ett antal vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar samt flera bokkapitel i ämnet. Hon har också ingått i ett projekt vid Universitetssjukhuset i Örebro, som handlade om att ta fram musik i syfte att skapa lugn och avslappning.

Ulrica är sedan många år en mycket populär och anlitad föreläsare som bland annat har föreläst för sjukvårdspersonal, patientgrupper och allmänheten.

Erbjudande

Ulrica talar vanligtvis om musikens effekter och påverkan, men är också en uppskattad föreläsare om sjuksköterskans historia, från Florence Nightingale och framåt. Hon är spontan, underhållande och mycket ämneskunnig.

Sigrid Odencrants

Sigrid Odencrants forskningsområde handlar om näring och ätande inom vård och omsorg, framförallt bland äldre patienter och vårdtagare. Det Sigrid har att förmedla är grundläggande för vår överlevnad – inte bara den fysiska delen utan också för det psykiska och sociala välbefinnandet.
Näring och ätande inom vård och omsorg.

Medicine doktor, universitetslektor och legitimerad sjuksköterska. Arbetade 27 år inom Örebro landsting innan hon påbörjade sin forskarutbildning. Disputerade därefter inom medicin med inriktning mot omvårdnadsvetenskap.

Inriktning på uppdrag

Sigrid har specialiserat sig på näring och ätande inom vård och omsorg, framförallt bland äldre patienter och vårdtagare. Med sin forskning vill hon starta en process hos vårdpersonalen, en diskussion om sådant som handlar om vad som kan göras för att underlätta och ge näringsriktiga möjligheter vid ätande. Hon menar att kostsituationen för många, speciellt äldre och sköra, kan förändras med hjälp av sunt förnuft och omprioritering.

När hon föreläser utanför universitetet är det främst inom äldreorganisationer och på skolor, men också hos vissa företag.

Erbjudande

Sigrid föreläser främst på temat ätande och äldre. Hon kan exempelvis tala om nutrition och ätande vid andningssvårigheter, att underlätta och ge näringsriktiga möjligheter vid ätande samt om hälsosamtal.

Med sin stora kliniska erfarenhet har hon lätt att sätta sig in i hur det är för vårdpersonal i deras dagliga arbete. Hon använder gärna bilder och historier som får publiken att minnas hennes budskap.

Andreas Ohlin

Andreas Ohlin är barnläkare vars forskning handlar om för tidigt födda barn. Han driver hygienprojektet i vården av för tidigt födda barn och sprider kunskap om vilka goda resultat som uppnåtts.
Neonatal vård: hygienprojekt i vården av för tidigt födda barn.

Barnläkare, undervisar på Läkarprogrammet. Forskar kring för tidigt födda barn och fokuserar särskilt på att utveckla tekniker för att ställa rätt diagnos på barn med misstänkt infektion. Vinnare av Forskar Grand Prix 2013, en nationell tävling i konsten att tala om forskning på ett fängslande, inspirerande och pedagogiskt sätt.

Inriktning på uppdrag

Andreas är överläkare på den neonatala intensivvårdsavdelningen på Universitetssjukhuset i Örebro och träffar dagligen barn som är för tidigt födda. Idag har dessa, tack vare sjukvårdens framsteg, en god prognos och goda chanser att växa upp utan handikapp eller följdsjukdomar.

Med sin forskning vill han arbeta för att utveckla vården, för att förhindra att infektioner uppstår och därigenom förkorta vårdtiderna samt öka barnens chanser till ett friskt liv efter nyföddhetsperioden.

Erbjudande

Andreas är målmedveten, envis och disciplinerad. När han bestämt sig för att göra något så gör han det. Han föreläser om hur sjukvården kan förhindra att barn drabbas av infektioner och öka deras chanser till ett friskt liv.

Parivash Ranjbar

Hur kan du kommunicera med din omgivning om du är dövblind? Parivash Ranjbar brinner för sitt forskningsområde och när det gäller dövblindhet, anser hon att det hittills har gjorts för lite från samhällets och forskningens sida. Detta vill hon ändra på och utvecklar därför hjälpmedel för människor med ett av de allra svåraste handikappen.
Medicinsk teknik, elektronik, audiologi och handikapp.

Teknologie doktor. Forskar om utvecklingen av hjälpmedel för omgivningsperception för personer med grav hörselskada eller dövblindhet. Hennes avhandling på temat har rönt stort intresse hos både allmänhet och media och belönade henne med Arnbrinksutmärkelse, ett pris som tilldelas en avhandling med särskilt hög kvalité inom hörselområdet.

Inriktning på uppdrag

Parivash har utvecklat olika tekniska hjälpmedel (till exempel Monitor, Distime, Good vibrations) för personer med synskada, hörselskada eller dövblindhet. Dessa hjälpmedel utnyttjar framförallt hudsinnet som informationskanal för att förbättra vardagen. Hon har även varit med och utvecklat Ready-Ride, ett kommunikations- och positioneringssystem för ryttare med dövblindhet.

Erbjudande

Parivash visar hur teknik, som nyttjar hudens känslighet, gör det möjligt för dövblinda att uppfatta och känna igen ljud i deras omgivning. Hon kallar det ”Att ’höra’ med huden”. Hjälpmedel som är utvecklade för dövblinda kan dessutom användas av många fler i samhället – vi kan alla behöva ha skarpare hörsel och syn ibland!

Charlotta Thunborg

Vad händer med motoriken när man drabbas av demenssjukdom? Vilka underlättande faktorer finns för att hjälpa eller samarbeta med en person med demenssjukdom och vad kan sången ha för inverkan på beteendet hos densamma? Detta är frågor som Charlotta intresserat sig för. Hon menar att det finns tekniker för att ända ett beteende, det gäller bara att veta hur de ska utnyttjas.
Kreativ demensvård, vårdsång, beteendeförändringar, ökad rörlighet.

Leg. Fysioterapeut och doktorand i medicinsk vetenskap. Forskar kring ämnen som beteendemedicin, vårdarsång, demenssjukdom och rörlighet samt beteendeförändring och funktionell beteendeanalys.

Inriktning på uppdrag

Charlotta intresserar sig särskilt för vård av människor med demenssjukdom: deras beteende, fysiska hälsa, välbefinnande och livskvalité. Hon menar att förändring av ett beteende handlar om att tänka i nya banor, se problemfyllda situationer ur flera perspektiv samt att lära sig att kartlägga beteendet och vad det har för betydelse för en beteendeförändring.

Med sin forskning vill Charlotta synliggöra ett område där vi vårdar våra mest sjuka individer med väldigt små resurser. Hon föreläser bland annat för organisationer inom äldrevård, landsting, organisationer inom folkhälsa samt fysioterapeuter.

Erbjudande

Charlotta har bland annat hållit föreläsningar och utbildningar med titlar som: ”Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad?”, ”Musik och sång: kulturell kraft och biologisk påverkan” samt ”Hur kan vi bota fysisk inaktivitet?”.

Som föreläsare är hon engagerad, kreativ och orädd och har förmågan att kunna prata om ett problematiskt område i vården av demenssjuka personer på enkelt och igenkännande sätt.

Mikael Waldenborg

Mikael Waldenborg forskar om ”det brustna hjärtat” eller Takotsubo, som sjukdomen egentligen heter. Den drabbar oftast kvinnor och dess karaktär gör den svårfångad. Takotsubo är en sjukdom som är relativt okänd och det behövs mer kunskap för att den inte ska blandas ihop med till exempel en hjärtinfarkt.
Biomedicin: Det brustna hjärtat.

Doktorand och biomedicinsk analytiker inom klinisk fysiologi. Forskar om det brustna hjärtat med målet att skapa kunskap om denna relativt okända sjukdom, för att patienter ska få rätt diagnos och behandling.

Inriktning på uppdrag

Parallellt med sin doktorandtjänst arbetar Mikael kliniskt på Universitetssjukhuset i Örebro och är en engagerad ambassadör för sitt yrke, som han tror att många inte känner till. Hans forskning sker på levande människor med hjälp av ultraljud, ett tillvägagångssätt som kräver både noggrannhet och ett gott omhändertagande av medverkande patienter.

Erbjudande

Mikael delar gärna med sig av sin forskning och kunskap om Takotsubo – brustet hjärta, dessutom vill han inspirera unga människor att våga ge sig in på forskarbanan. Han bryter gärna den traditionella bild som tycks finnas av forskare och menar att vem som helst kan forska, det viktiga är att du har ett intresse och följer ditt hjärta.

Mikael är tydlig och duktig på att förklara. Hans engagemang för sitt arbete lyser igenom, vilket uppskattas av de han talar med och inför.

Marie Öhman

I Australien och USA har det blivit näst intill omöjligt för en lärare att röra vid en elev ens i instruktionssyfte, en ”no touching”-kultur har utvecklats – med märkliga och begränsande följder. Är vi i Sverige på väg mot samma situation? Hur ska skolan och enskilda lärare i sådana fall förhålla sig till detta?
”Touching” – eller ”no touching”. Lärares förhållningssätt till sina elever i undervisningen.

Docent i sociologi och biträdande professor i idrott med didaktisk inriktning. Forskar kring hur idrottslärare, vars undervisning i grunden handlar om kropp och rörelse, ska förhålla sig till sina elever. Har publicerat över 20 vetenskapliga artiklar och skrivit kapitel i ett flertal läroböcker.

Inriktning på uppdrag

Att som lärare ta i, beröra och fysiskt instruera en elev kan vara nödvändigt, av säkerhetsskäl eller för att utveckla en fysisk färdighet. Men det har blivit oerhört känsligt. Maries forskning handlar om ”touching” eller snarare ”no touching”, i speciellt idrottslärares förhållningssätt till sina elever i undervisningen. Genom denna vill hon ta reda på varför detta har blivit ett problem och vad det är vi är rädda för.

Under de senaste 15 åren har Marie medverkat i fortbildning av lärare, i forskarutbildningskurser och konferenser. Hon har också arbetat åt skolverket med olika utvärderingsprojekt.

Erbjudande

Marie är en mycket uppskattad föreläsare som gärna vill få människor att tänka på nya sätt och förändra sina invanda mönster. Hon är pedagogisk och använder ofta historier från verkliga livet för att tydliggöra sitt budskap.

JPS - Juridik, psykologi och socialt arbete

Välkommen till JPS

Vid vår institution finns en unik kombination av huvudområden i form av socialt arbete, psykologi, rättsvetenskap och kriminologi som möjliggör samarbeten över gränserna, möten och utbyte av kompetens. Här finns en rad starka forskningsmiljöer med framstående forskare som deltar i undervisningen på samtliga nivåer. För oss är internationella utbyten och samarbeten viktiga vilket ger dig som student möjlighet att ta del av internationella kurser, åka på utbytesstudier eller skriva din uppsats i ett utvecklingsland.

Lia Ahonen

Lias forskning handlar bland annat om behandling av unga vuxna inom ramen för tvångsvård och om utvecklingsvägar för flickor och pojkar med svår psykologisk och social problematik.
Personlig utveckling, ledarskap, institutionell vård av ungdomar.

Filosofie doktor i socialt arbete, filosofie magisterexamen i psykologi, enhetschef på Enheten för psykologi, lärare samt forskare. Är även gästforskare vid institutionen för psykiatri på University of Pittsburgh i USA.

Inriktning på uppdrag

Lia har varit delaktig i flera samarbetsprojekt mellan Örebro universitet och verksamheter på fältet. Då har hon bland annat arbetat med att säkerställa att verksamheterna är kunskaps- och forskningsdrivna, följer särskilda program och har redskap för utvärdering.

Hon anlitas ofta för handledning av personalgrupper och chefer på teman som personlig utveckling, ledarskap och kommunikation. Då med särskild inriktning på de speciella förutsättningar som råder i arbetet med ungdomar och institutionsvård.

Erbjudande

Lia föreläser bland annat om risk- och skyddsfaktorer, professionell kommunikation, ledarskap och utmaningar samt utvecklingspsykologi. Hon är en uppskattad och erfaren föreläsare som gör publiken delaktig och använder gärna humor och empati för att närma sig svåra ämnen.

Henrik Andershed

Varför begår vissa människor brott? Vilka är risk- och skyddsfaktorerna för kriminellt beteende? Vilka insatser fungerar för ungdomar som begår brott? Det är exempel på frågor som Henrik Andershed forskar och föreläser om.
Ungdomskriminalitet, risk- ock skyddsfaktorer i arbete med barn och ungdom.

Professor i psykologi och kriminologi. Ansvarig för ett flertal större forskningsprojekt och medförfattare till flera böcker i kriminologi. Henrik har utvecklat konkreta arbetsmetoder som gör att personal inom skola, socialtjänst och psykiatri blir mer effektiva i sina arbeten med att förebygga kriminalitet. Hans checklistor och instrument har fått stor spridning och översatts till mer än 20 olika språk.

Inriktning på uppdrag

Henrik är uppmärksammad inom den akademiska världen för sin innovativa forskning och uppskattad i arbetslivet för sin förmåga att översätta forskningsresultat till praktisk verklighet. Bland annat har han utbildat medarbetare i mer än 150 svenska kommuner i risk- och behovsbedömning av unga som kan vara i riskzonen för kriminellt beteende.

Förutom sitt aktiva arbete med olika kommuner anlitas Henrik också av polismyndigheter, landsting och länsstyrelser. Han är dessutom sakkunnig vid Socialstyrelsen.

Erbjudande

Henrik föreläser och utbildar vanligtvis om risk- och skyddsfaktorer i arbete med barn och ungdomar, ungdomar som begår brott och verksamma insatser, utveckling och samband med brott samt betydelsen av struktur, checklistor och instrument i praktiskt arbete.

Henrik är en erfaren, kunnig och inspirerande föreläsare. Han anpassar sina föreläsningar efter åhörarna och interagerar gärna med publiken.

Catharina Calleman

Rena hem på smutsiga villkor? är titeln på en antologi som våren 2013 fick stor uppmärksamhet. En glödhet debatt om RUT-avdragens vara eller icke vara gavs nytt bränsle i form av fördjupning och analys.
Arbetskraftsinvandring, anställningsskydd, genusperspektiv.

Professor i rättsvetenskap. Intresserar sig särskilt för tillämpning och regler av lagen om anställningsskydd (LAS). Har arbetat med projekt om invandrares anställningsskydd, genusperspektiv på arbetsrätten och den arbetsrättsliga gråzonen mellan offentligt och privat.

Inriktning på uppdrag

Redan på 1990-talet och särskilt när det så kallade RUT-avdraget infördes 2007, pågick en intensiv debatt om hushållsnära tjänster. Tillsammans med flera andra forskare bestämde sig Catharina för att ta reda på hur förhållandena ser ut för dem som arbetar på denna växande tjänstemarknad. Resultatet blev boken Rena Hem på smutsiga villkor? där Catharinas eget kapitel handlar om arbetskraftsinvandring för arbete med hushållstjänster.

Hon är ofta ute och föreläser i olika typer av organisationer, till exempel arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, eller för en politiskt intresserad allmänhet.

Erbjudande

Catharina talar gärna om sina specialistområden utifrån flera olika vinklar och med olika inriktningar. Särskilt efterfrågas hennes kunskap i och om genusfrågor.

Åsa Cater

Vad innebär det för barn att leva med en förälder som utövar våld och vad hjälper barn att komma över tidigare våldsupplevelser? Detta är frågor som Åsa ställer sig i sin forskning. Hon är bland annat medförfattare till boken Barns röster om våld – att tolka och förstå.

Hur våld drabbar barn, hur de hanterar det och hur vi kan hjälpa dem.

Professor i socialt arbete, socionom. Forskar om barns upplevelser av våld, med huvudfokus på våld i familjen och på hur samhället kan tillgodose barnens behov av professionellt stöd.

Inriktning på uppdrag

Åsa har särskilt intresserat sig för barns upplevelser med en förälder som utövar våld. Med sin forskning vill hon bland annat ta reda på vilka tecken yrkesverksamma inom exempelvis socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård eller polis kan vara uppmärksamma på, för att identifiera de barn som kan behöva professionell hjälp. Men också vad de behöver tänka när de närmar sig dessa barn.

Åsa är sedan många år en ofta anlitad föreläsare och utbildare inom kommuner, myndigheter, föreningar och organisationer som arbetar med att bekämpa de negativa konsekvenserna av barns utsatthet.

Erbjudande

Åsa har en förmåga att tala om svåra saker på ett inspirerande sätt – trots tunga ämnen inger hon hopp och engagemang. Hon har blivit mycket uppskattad för sitt engagerade sätt att synliggöra barns erfarenheter, förmedla vetenskaplig forskning och komma med praktiska förslag på tillämpning.

Nanette S. Danielsson

Minskad sömn är en biprodukt av vår moderna livsstil. Vi pressar in mer arbete, familje- och fritidsaktiviteter under vår dag, vilket ger oss mindre tid till sömn och gör oss mer stressade. Människor i alla åldrar sover allt färre timmar och vårt eget sömnbeteende har blivit ett av de största hoten mot vår hälsa! Kanske är det dags att vi prioriterar vår sömn?
Sömn och känslor från ett utvecklingshälsoperspektiv.

Filosofie doktor i psykologi. Forskar om vilken inverkan sömnstörningar har på vår emotionella hälsa. Nanette har särskilt studerat hur ungdomars dåliga sömnvanor kan vara direkt farligt ur ett utvecklingsperspektiv.

Inriktning på uppdrag

Mycket tyder på att sömnstörningar kan öka risken för känslomässiga problem, oro och depressiva symptom. Dålig sömnhygien är ett besvärligt och vanligt problem som kan få stora konsekvenser, speciellt för en ung människas utveckling. Vissa sömnstörningar beror på individuella beteenden och dåliga vanor, medan andra vilar på en förändrad livsstil generellt sett i befolkningen.

Nanette vill att dessa problem tas på allvar och att hälsomässig forskning ska användas inom vård, skola och sociala program, för att införa preventionsprogram riktad mot sömnproblem i ungdomsåren. Hennes föreläsningar passar mycket bra som fortbildning inom skola och social verksamhet.

Erbjudande

Nanette föreläser ofta om ungdomar, sömnsvårigheter och beteendemönster. Hon kan bland annat tala om ungdomstiden från ett utvecklings- och hälsoperspektiv, sömn och känslor samt risk- och skyddsfaktorer i ungdomstiden. Hon förmedlar på ett enkelt sätt vikten av sömn för hälsan och ger praktiska förslag på hur man kan förebygga och motverka sömnproblem.

Jürgen Degner

Varför visar en del sociala insatser för ungdomar – och även för vuxna – så svaga, eller till och med negativa resultat? Vad kan vi göra för att ändra på det? Hur säkerställs att den verksamhet där man arbetar är och förblir kunskapsdriven, evidensbaserad och professionell?
Sociala insatser för barn och unga, verksamhetsutveckling.

Filosofie doktor i socialt arbete, forskare, socionom, lärare. Forskningshandledare på Statens institutionsstyrelse (SiS) och kunskapsunderstödjare på Utredningsenheten Vuxen i Örebro kommun. Tidigare arbetade Jürgen ett tiotal år inom kriminalvård, på särskilda ungdomshem och på behandlingshem för vuxna.

Inriktning på uppdrag

Människor utvecklas i de allra flesta fall i ett sammanhang bestående av positiva familje- och vänskapsrelationer samt genom sociala aktiviteter såsom arbete, skola och fritid. Ungdomar som är föremål för socialtjänstens insatser har dock ofta haft helt andra förutsättningar och livsvillkor. För att komma tillrätta med tidigare bristförhållanden hos dessa ungdomar krävs att institutionsvård, kriminalvård och öppenvårdbaserade insatser är professionella och kunskapsdrivna. Men hur förhåller sig detta egentligen i praktiken?

Jürgen har arbetat med både kommunala och privata verksamheter inom det sociala fältet. Hans ambition är att verksamheter ska se över hur de praktiskt arbetar med sociala insatser för barn och unga, samt hur de genom att lära från förr kan utvecklas i framtiden.

Erbjudande

Jürgen erbjuder bland annat handledning och coachning inom personal- och verksamhetsutveckling. Han är en uppskattad föreläsare som vid två tillfällen erhållit pedagogiskt pris, senast 2012 av Örebro studentkår.

Ida Flink

”Menar du att min smärta sitter i huvudet” är en fråga som patienter kan ställa när de möter en psykolog. Till viss del är svaret Ja, menar Ida Flink. Idag vet vi att smärta är komplext och att psykologiska och fysiologiska faktorer samspelar i smärtupplevelsen. Hur vi människor reagerar, tänker och gör när vi får ont spelar alltså en oerhört stor roll för hur vi upplever och kan hantera smärta.
Smärta, psykologiska faktorer och kognitiv beteendeterapi.

Filosofie doktor i psykologi, psykolog samt lektor i psykologi. En av författarna bakom boken 12 verktyg i KBT. Ida har fokuserat på vad som händer när människor drabbas av katastroftankar kring smärta, då psykologiska faktorer förvärrar upplevelsen och begränsar det vardagliga livet. Vid sådana tillfällen kan kognitiv beteendeterapi (KBT) vara till hjälp.

Inriktning på uppdrag

Ida menar att skolhälsovården behöver bättre redskap för att kunna hjälpa elever med återkommande besvär av smärta och psykisk ohälsa. Som en lösning föreslår hon KBT som tar hjälp av internet. 2013 tilldelades hon 750 000 kronor från Idéprovningen, för att utveckla en huvudsakligen webbaserad terapi som särskilt kan hjälpa ungdomar som lider av smärta, stress och nedstämdhet.

Hon är en uppskattad föreläsare och kursledare såväl i arbetsgrupper som på vidareutbildningar för exempelvis psykologer.

Erbjudande

Ida förklarar svåra saker på ett enkelt och pedagogiskt sätt. Bland annat talar hon om hur det är att kommunicera med och behandla patienter med långvarig smärta med hjälp av psykologiska metoder. Hon föreläser också om tillämpning av KBT och evidensbaserade verktyg i den kliniska vardagen, psykologiska faktorers roll för upplevelse och hantering av smärta samt om sömnsvårigheter, nedstämdhet och stress.

Anna-Karin Frih

Anna-Karin vill skapa möten mellan allmänhet och forskare och samtala om hur forskning och historia berör oss alla i vår vardag.

 

Flickor i det offentliga rummet, i går, i dag och imorgon.

Filosofi doktor i historia, proprefekt och forskningsrådgivare. Anna-Karins forskning handlar om barn och unga i historien med fokus på flickor. Anna-Karin ger oss nya perspektiv på vår nutid genom att blicka tillbaka i tiden.

Inriktning på uppdrag (några vägledande frågor)

Barn och unga i Sverige mår bättre än någonsin tidigare i historien och ändå tycks den psykiska ohälsan bland tjejer öka. Hur och varför ser det ut så? Från 1990-talet ökade intresset för tjejers psykiska ohälsa. Anna-Karin frågar sig i sin forsning om unga tjejer mår sämre i dag än tidigare eller är det uppmärksamheten kring tjejers ohälsa som har ökat?

Hennes föreläsningar handlar också om ledarskap och jämställdhet i arbetslivet. Hur ser det ut på arbetsmarknaden och varför ska vi arbeta med jämställdhet? Anna-Karins kunskap efterfrågas regelbundet inom yrkesgrupper som arbetar med barn och unga: lärare, socialtjänst, poliser, personal inom elevhälsa, chefer eller blivande chefer inom offentlig sektor.

Erbjudande

Anna-Karin pratar om komplicerade frågor på ett lättbegripligt sätt. Blandar gärna allvar om orättvisor och ojämlika förhållanden med roliga exempel, bilder och citat från historien. Hon föreläser på såväl svenska som engelska och uppskattas mycket för sin pedagogiska förmåga och sitt engagemang. Med sin fina berättarteknik och genom integration med publiken förmedlar hon sin kunskap anpassad efter den målgrupp hon har framför sig.

 

Anna-Maria Hambre

I Sverige är det enkelt att ta reda på vad grannen tjänar, medan det i många andra länder är helt otänkbart. Är det alltid bra med ett öppet system eller finns det nackdelar? När blir fördelen av att kunna ta reda på vad grannen tjänar en nackdel för dig och din integritet? Och när blir den nackdelen en fördel för samhället i fråga om att få in skatt?
Skattesekretess.

Doktorand i rättsvetenskap med fem års arbete på Skatteverket bakom sig. En av finalisterna i 2013 års upplaga av Forskar Grand Prix, en nationell tävling i konsten att tala om forskning på ett fängslande, inspirerande och pedagogiskt sätt.

Inriktning på uppdrag

Som rättsvetare menar Anna-Maria att man blir specialist på att utreda och lösa kvalificerade juridiska och rättsvetenskapliga problem av internationell karaktär. Hennes analytiska sida och förmågan att se saker ur flera perspektiv, märks väl i hennes arbete. Med sin forskning vill hon berätta om vilka konsekvenser vårt öppna system kan föra med sig och jämföra det med hur det ser ut i andra delar av världen.

Hon vill bidra med ny kunskap och nytta för sina åhörare, som framförallt i sitt yrke kommer i kontakt med den här typen av lagstiftning.

Erbjudande

Anna-Marias föreläsningar ökar insikten i varför skattelagstiftningen finns, vilka intressen den skyddar samt vikten av att reglerna respekteras. Med sitt personliga och professionella sätt presenterar hon det inte alltför lättsmälta ämnet på ett sätt som fångar och intresserar publiken.

Karin Hellfeldt

Hur är det möjligt att få mobbade elever att berätta om sin utsatthet? Vilka varningssignaler finns det för att upptäcka om ett barn är utsatt för mobbning? Vilka nya utmaningar innebär det att mobbning på nätet blir allt vanligare?
Mobbning.

Lektor i socialt arbete, forskar om mobbning. Karin har särskilt intresserat sig för att undersöka hur utbredd olika former av mobbning är, vilka konsekvenser mobbningen leder till samt hur det är möjligt att upptäcka och stödja barn som utsätts för mobbning.

Inriktning på uppdrag

Karin ingår i ett stort forskningsprojekt som omfattar tusentals elever. I projektet har hon djupintervjuat barn mellan 11-16 år som varit utsatta för mobbning. Genom kontinuerlig uppföljning av intervjuerna har hon kunnat följa enskilda barns utveckling. Hur mår individen idag, har tillämpade åtgärder haft någon effekt? Med sin forskning vill hon ta reda på hur ett barn påverkas av mobbning och hur det på bästa sätt kan stöttas och hjälpas.

Karin är en mycket uppskattad föreläsare som främst anlitas av skolor och kommuner för att sprida kunskap kring mobbning.

Erbjudande

Karins föreläsningar ger en unik inblick i skolelevers mående, trivsel och utsatthet. Med stort engagemang delar hon med sig av konkreta exempel och berättar om dessa barns upplevelser och tankar samtidigt som hon levererar färska rapporter och resultat från sitt forskningsområde.

Odd Lindberg

Mobbning är ett problem på de flesta skolor och de utsatta eleverna lider oerhört. Många visar upp depressiva symptom, ångest och sömnsvårigheter. Även tankar om självmord är vanliga. Forskning visar att skolor med hög frekvens av mobbing generellt uppvisar sämre prestationer bland eleverna. Arbete mot mobbning i skolan måste anses som mycket viktigt, men vad vet vi om fenomenet och vad vet vi om olika mobbningprograms effekter?
Mobbning.

Professor i socialt arbete. Odd är nestorn i forskningsgruppen Interventionsforskning och utvärdering i socialt arbete. Tillsammans med sin forskargrupp vill han besvara frågan om hur man på bästa sätt kan förbättra arbetet mot mobbning i skolan.

Inriktning på uppdrag

Gruppen har forskat i 10 år och har de senaste åren medverkat i ett stort utvärderingsprojekt på uppdrag av Skolverket, där man granskat effekter av olika program mot mobbning som finns på marknaden. Medlemmarna i gruppen har också anlitats av det norska skolverket, Utdanningsdirektoratet, för forskningsuppdrag och föreläsningar. I ett samarbete med Örebro kommun genomför gruppen nu ett stort forskningsprojekt om mobbning i skolan där tusentals elever omfattas.

Erbjudande

Odd är en mycket uppskattad forskare och föreläsare som har förmågan att tala om forskning, teorier och resultat på ett enkelt och medryckande sätt. Odd använder sig gärna av praktiska exempel vilket gör hans föreläsningar levande och engagerande.

Joakim Nergelius

De konstitutionella frågornas betydelse är underskattad i samhällsdebatten, menar Joakim Nergelius. Med ett brinnande intresse för EU-frågor brukar han av sina åhörare beskrivas som engagerad, underhållande, mångkunnig och insatt.
EU-rätt, EU:s institutioner.

Professor i juridik som forskar om EU-rätt, EU:s institutioner och EU-rättens förhållande till nationell rätt i medlemsländerna. Därtill forskar han även om svensk och utländsk konstitutionell rätt.

Inriktning på uppdrag

Joakim har en gedigen meritlista med erfarenheter från EU-domstolen (1997-1998) och EU:s regionkommitté (2002-2003). Han har också varit ordförande i Svenska avdelningen av Internationella juristkommissionen (2000-2004) samt expert i Grundlagsutredningen (2006-2008).

Myndigheter, media, tankesmedjor, domare och advokater är exempel på målgrupper som frågar efter och uppskattar att få ta del av Joakims forskningsresultat. Hans föreläsningar lämpar sig lika väl för allmänt samhällsintresserade åhörare.

Erbjudande

Förutom forskare, föreläsare och debattör vill Joakim också se sig som folkbildare. Han talar och utbildar gärna om bland annat EU:s aktuella problem eller Grundlagsformen 2010.

Annika Norell-Clarke

Svårt att sova? Du är inte ensam, en av tio lider av insomni, sömnlöshet. Att oroa sig för sömnen gör dessutom saken sämre eftersom det ökar risken för långvariga sömnproblem. Psykologen Annika Norell-Clarke oroar sig inte, hon vet vad vi kan göra för att öka sömnhälsan både hos oss själva och inom vården.
Sömnpsykologen som vet varför du inte ska oroa dig för sömnen.

Filosofie doktor, legitimerad psykolog och postdoktor. Annika har intresserat sig för frågan om hur vi kan lindra eller rent av förebygga psykiska störningar genom att förbättra sömnen.

Inriktning på uppdrag

Vanliga sömnproblem ökar risken för att insjukna i depression och andra psykiska störningar. Ändå ses sömnproblem ofta som en bieffekt av andra problem och behandlas sällan specifikt inom psykiatrin. Annika har ägnat sig åt att försöka förstå och hjälpa människor som är ofrivilligt vakna på natten. Hon tittar särskilt på kopplingen mellan sömn och vanliga psykiatriska problem som depression och ångest samt hur de samspelar med störd sömn.

Annika vill att hennes forskning ska komma allmänheten till godo. Hon lägger därför stor vikt vid att komma ut och berätta om hur vården kan finslipas och vad vi själva kan göra för att påverka vår sömn och sömnhälsa.

Erbjudande

Annikas föreläsningar är lättbegripliga, underhållande och engagerande. Hon kan exempelvis tala om psykologisk behandling (KBT) av sömnproblem, sömnstörningen insomni samt sömnens betydelse för psykiska problem.

Ylva Svensson

Ylvas forskning visar exempel på hur social integration kan uppstå och hur vi i det svenska samhället kan jobba med dessa frågor. Hon har hållit föreläsningar på Integrationscentrum och Bokmässan i Göteborg samt medverkat i olika debatter och expertpaneler.
Etnisk identitet och allas ansvar för social integration.

Filosofie doktor i psykologi, intresserar sig särskilt för social integration samt ungdomar i och mellan olika livsområden. Ylva har tilldelats det pedagogiska priset för sin kunskap och sitt engagemang, ett ärofyllt pris framröstat av studenter vid Örebro universitet.

Inriktning på uppdrag

Integration är en av vår tids mest aktuella och viktiga frågor. Processen sker inte av sig själv utan kräver arbete och engagemang från alla inblandade och på olika nivåer. Medan det är lätt att lägga ansvaret för integration på andra; exempelvis de som kommer hit, arbetsgivare och politiker, lyfter Ylva att social integration rör oss alla och är allas vårt ansvar.

Ylva anlitas ofta för att hålla föreläsningar vid exempelvis lärosäten och mässor. Hon föreläser också för de som jobbar med integrationsfrågor, såsom politiker, skolpersonal och kommunala integrationscentrum.

Erbjudande

Ylva föreläser vanligtvis om integration och segregation med syftet att visa upp en annan bild än den vi oftast möter i media. Med träffsäkra exempel ur verkligheten erbjuder hon nya perspektiv kring etnisk identitet och allas ansvar för social integration, men också om glappet mellan attityd och handling.

Sara Thunberg

Sara Thunberg forskar om ungdomars behov av stöd efter brottsutsatthet och vilket stöd som finns tillgängligt för dem. Hon menar att forskningsresultat är en del i ett större pussel, där det är otroligt viktigt att forskning når ut till samhället för att det ska kunna utvecklas och förändras. Med sin forskning vill hon ge förslag på praktiska lösningar, för att förbättra stödinsatser för brottsutsatta personer.

Doktorand i socialt arbete. Forskar om matchningen mellan ungdomars behov av stöd efter brottsutsatthet och det stöd som finns tillgängligt för dem, såväl professionellt som från vänner och familj.

Inriktning på uppdrag

Sara menar att brottsutsatta ungdomars behov av stöd ofta glöms bort, trots de massiva konsekvenser som brottets påverkan kan medföra. Denna grupp behöver uppmärksammas mer inom både forskning och praktik. Genom sin forskning bidrar hon med nya sätt att se på brottsutsatta ungdomar, där ett initialt motstånd mot professionell hjälp inte är synonymt med en ovilja emot eller ett behov av det.

Sara är en erfaren och engagerad föreläsare som främst efterfrågas av instanser och ideella organisationer i kontakt med brottsutsatta personer, till exempel Brottsofferjouren Sverige, socialtjänst, psykiatri och polisen.

Erbjudande

I sina föreläsningar behandlar Sara främst brottsoffers krisreaktioner och behov av stöd för att bearbeta händelsen eller brottsoffers rättigheter. Hon talar också om brottets direkta och indirekta påverkan på såväl offer, vittnen och anhöriga som på förövare.

Saras nya perspektiv på temat gör hennes föreläsningar både intresse- och tankeväckande och hennes engagemang för ämnet lyser igenom från början till slut.

Carl-Johan Wase

Hur säkerställer man en rättssäkerhet och likabehandling av klienter inom den sociala sektorn? I områden som i hög grad är lagstyrda menar Carl-Johan att juridiska kunskaper är nödvändiga för att uppnå en likvärdig rättstillämpning. Som universitetsadjunkt i rättsvetenskap och en bakgrund som socionom, håller han erkänt populära föreläsningar på såväl universitetet som för organisationer och myndigheter.
Rättssäkerhet och likabehandling av klienter inom den sociala sektorn.

Socionom med en filosofie magister i rättsvetenskap, universitetsadjunkt i rättsvetenskap. Vinnare av Örebro universitets pedagogiska pris 2013, ett ärofyllt pris där studenterna själva nominerar universitetslärare som de anser förmedla kunskap på ett engagerande sätt.

Inriktning på uppdrag

Enligt Carl-Johan bidrar goda juridiska kunskaper inom den sociala sektorn till ökad rättssäkerhet, rättvisa och hög legitimitet. Med denna tanke som grund brinner han för att sprida sina dubbla ämneskunskaper vidare, såväl på universitetet som i organisationer och samhället i stort.

Carl-Johans syn på juridiken som ett sätt att bidra till rättvisa och likabehandling inom den sociala sektorn, bakas på ett praktiskt sätt in i hans populära föreläsningar. Hans kunskaper efterfrågas främst för uppdrag hos privata vårdgivare inom social sektor och politiska nämnder.

Erbjudande

Carl-Johan föreläser om juridik för socialt arbete utifrån flera olika punkter, exempelvis rättssäkerhetsfrågor inom socialtjänst, förvaltningsrätt samt juridisk metod för socialt arbete.

Carl-Johan målgruppsanpassar sina föreläsningar och workshops. Han interagerar gärna med publiken och knyter samman juridisk kunskap med konkreta exempel och problem som kan tänkas uppkomma inom den sociala sektorn.

Medicinska

Forskning inom de medicinska vetenskaperna

Den medicinska forskningen vid Institutionen för Medicinska Vetenskaper bedrivs framför allt i någon av de följande fyra tvärvetenskapliga forskningsmiljöerna CVRC, IRISC, NGBI Research Centre, Urologisk Cancer, samt inom Universitetssjukvårdens Forskningscentrum (UFC) och ämnet kirurgi. Bibliometrisk utvärdering, som baseras på hur väl publikationer blir citerade av andra forskare, visar att forskningen håller en internationell hög klass.

Lars-Gunnar Gunnarsson

Runt millennieskiftet var Lars-Gunnar en av pionjärerna i att föreläsa om hjärnstress. Med sitt arbete som överläkare och sin forskning inom neurologi, har han förmågan att integrera hjärnans hårdvara och mjukvara till ett helhetsperspektiv.
Hjärna, arbete och stress.

Docent och överläkare i neurologi, han har dessutom en filosofie kandidatexamen i psykologi. Lars-Gunnar kan förklara varför och hur vår hjärna reagerar på stress, även hur vi kan vaccinera oss mot stress och främja återhämtning.

Inriktning på uppdrag

Som forskare har Lars-Gunnar bland annat följt stressprover på besättningen i en båt under Volvo Ocean Race i nio månader och utbildat chefer inom kriminalvården i människokunskap. Han har också arbetat i styrgruppen för svenska stressforskningsnätverket.

Erbjudande

Lars-Gunnars föreläsningar kan bland annat handla om hjärnans biologiska förutsättningar – från perception och kognition till stress och utmattning, hjärnans arbete och stress samt hur vi kan vaccinera mot stress genom sömn, fysisk aktivitet och fritid.

Han anpassar sin pedagogik till målgruppen, är alltid interaktiv och lämnar gärna tid för frågestunder och diskussioner med publiken.

Musikhögskolan

Forskning vid Musikhögskolan

Musikhögskolan bedriver forskning inom flera olika forskargrupper och forskningsprojekt i ämnet Musikvetenskap. Inriktning och verksamhetsområde: Bedriva musikvetenskaplig forskning. Befrämja vetenskapsteoretisk kunskap och utveckling inom musikvetenskap. Befrämja pedagogisk, didaktisk och metodisk utveckling inom musikundervisningen.

Naturvetenskap och teknik

Forskning

Vid institutionen bedrivs forskning inom ämnena biologi, datavetenskap, fysik, kemi, maskinteknik och matematik. En stor del av forskningen kretsar dock kring våra tre starka forskningsmiljöer AASS, LSC och MTM.

Johanna Björklund

Hur ska vi äta för en hållbar framtid? Behöver vi förändra våra matval och hur ska vi producera god och nyttig mat som också är ekologiskt och socialt hållbar? Johanna brinner för frågor om mat och miljö – dessutom lever hon som hon lär, vilket hon särskilt uppskattas för.
Mat och miljöfrågor.

Docent i miljövetenskap, lektor i biologi. Arbetar inom måltidsekologiprogrammet med fokus på mat och miljöfrågor. Johanna är en av författarna bakom boken Mat & Klimat som 2009 fick utmärkelsen ”Årets bästa svenska Måltidslitteratur”.

Inriktning på uppdrag

Johanna vill bidra till att öka och sprida kunskap för en hållbar utveckling och har engagerat sig i olika projekt, exempelvis tillsammans med Naturskyddsföreningen om hållbar livsmedelsproduktion. Hon har varit koordinator för projektet Klimatpiloter i Askersund & Laxå, där 10 hushåll skulle klimatbanta, dessutom arbetar hon i projekt som handlar om att använda skolmåltiden som pedagogiskt redskap.

Johanna är ofta ute och föreläser i olika sammanhang där hennes forskning efterfrågas, för såväl organisationer och föreningar som för allmänheten.

Erbjudande

Johanna är en förändringsinriktad forskare och inspirerande föreläsare som gärna talar om vår tids nya miljö- och rättviseutmaningar. Bland annat lyfter hon frågan om hur maten ska produceras för att minska de stora miljöproblem som vårt livsmedelssystem orsakar idag.

Mattias Bäckström

Mattias Bäckström, specialisten på metallavfall, arbetar för närvarande med nya innovativa åtgärder för att minska belastningen av metaller från gruvavfall. Han tänker gärna ”utanför lådan” och är inte rädd för att lyfta obekväma sanningar till ytan.
Miljövetenskap, riskbedömningar, metaller.

Docent i kemi med inriktning mot miljövetenskap. Mattias arbetar huvudsakligen med avfall som innehåller metall, till exempel gruvavfall, men även med utredningar av förorenade områden.

Inriktning på uppdrag

Mattias har stor erfarenhet av att utföra miljöriskbedömningar av förorenade områden och har deltagit i flera uppdrag med metall-problematik, bland annat i Kvarntorpshögen i Örebro och Silvergruvan i Hällefors.

Han arbetar ofta tillsammans med företag och myndigheter i olika miljöprojekt och utredningar där hans nytänkande forskning får komma till praktisk nytta. Han kan utföra riskbedömningar för förorenade områden och fungera som oberoende stöd vid kommunikation med myndigheter rörande förorenad mark.

Erbjudande

Mattias föreläser om bland annat miljöriskbedömningar av förorenade områden, tolkning av kemiska data rörande metaller i naturliga miljöer samt om gruvavfall och slagg – miljöproblem eller en sekundär råvarukälla?

Han är logiskt korrekt, skicklig på humoristiska liknelser och tar gärna emot kloka inspel från sina åhörare.

Amy Loutfi

Amy Loutfi befinner sig varje dag i det spännande mötet mellan människa och maskin. Hon är forskare inom robotik och arbetar med att ta fram robotar och intelligenta sensorsystem som ska utföra uppgifter i framtidens hem och industrier. I Amys forskning står robotens hjärna i centrum!
I mötet mellan människa och maskin.

Professor i informationsteknologi, robotforskare. Liksom datorer och internet skapade stora förändringar för samhället och världen, ser Amy robotiken som vår nästa stora teknikutveckling, vilken inte minst kan underlätta uppgifter för hem och industri.

Inriktning på uppdrag

Robotiken är ett av de största forskningsområdena vid Örebro Universitet och Amy Loutfi är en av de mest framträdande forskarna. Forskningen om robotar kan väcka många känslor och frågetecken och Amy är noga med att studera teknikutvecklingens både för- och nackdelar. Bland annat sker detta genom att robotlösningar provas i ”riktiga” miljöer utanför labbet, där tekniken möter konkreta behov och blir satt på prov.

Erbjudande

Allmänheten har själv möjlighet att upptäcka vilken nytta robotar kan göra i den uppmärksammade visningslägenheten på Science Park. Lägenheten är en forsknings- och visningsmiljö med många hundra besökare årligen. Här kan man på nära håll studera vad en robot kan göra för att exempelvis underlätta hemmiljön för människor med någon form av handikapp.

Helena Nilsson

Helenas forskning är en del av grunden till kommande lagstiftning inom EU att förbjuda användandet av miljögiftet PFOA, som finns nästan överallt i samhället: i skidvalla, allväderskläder, färger och matförpackningar. Hon kan prata kemi så att alla tycker att det blir spännande och lever helt klart upp till sin ambition om att nå ut med sin forskning för att göra nytta i samhället.
Miljögifter – skidvalla och PFOA.

Forskare i kemi som fått stor uppmärksamhet för sin forskning, inte minst medialt. Helena har flertalet gånger intervjuats av olika tidningar, varit med i Sveriges Radio och i nyhetssändningar för Aktuellt, Rapport, TV4News och Vetenskapens Värld.

Inriktning på uppdrag

Det låter kanske inte särskilt farligt att valla skidor, men faktum är att skidvalla innehåller mycket höga halter av miljögiftet PFOA. Forskning visar att proffsvallare har upp till 500 gånger högre halter i sitt blod än vanliga befolkningen. Kunskapen om detta miljögift är också viktig i ett större perspektiv, eftersom alla människor i hela världen utsätts för PFOA som en restprodukt i maten vi äter, vattnet vi dricker och i luften vi andas.

Erbjudande

Helena är en prisbelönt föreläsare som älskar att hålla föredrag. Hon är oerhört engagerad, säker och rolig och förmedlar sin forskning på ett inspirerande och lättbegripligt sätt.

Dag Stranneby

Samhället blir mer och mer beroende av tekniska och naturvetenskapliga landvinningar: elektricitet, trådlöshet, datorer, internet, robotar. Världen krymper och kunskapsmängden fördubblas vartannat år. Det ställer nya krav på människorna och vårt 170 år gamla skolväsen. Samtidigt minskar intresset för teknik och naturvetenskap hos dagens ungdomar. Hur ska det gå? Detta är frågor som engagerar Dag Stranneby.
Hjälpmedel för döva, pedagogiska metoder via IT, inspiration till unga för teknik och natur.

Professor i teknik, civilingenjör. Har särskilt uppmärksammats för sin forskning om framtagning av hjälpmedel för dövblinda. Dag forskar även om nya pedagogiska metoder baserade på IT, till exempel nya sätt att undervisa i matematik och är prisbelönad för sina framgångsrika insatser inom teknisk högskoleutbildning.

Inriktning på uppdrag

Dag har tidigare arbetat som både VD och utvecklingschef i näringslivet. Nu engagerar han sig helhjärtat i sina forskningsprojekt och i sitt arbete som kommunpolitiker. Han har ett folkbildningskall och vill gärna hjälpa människor att se igenom den pseudovetenskap och vetenskapliga okunnighet som kan synas på internet och i kvällspressen. Dessutom vill han öka intresset för teknik och naturvetenskap hos unga människor.

Dag håller ofta populärvetenskapliga föreläsningar för allmänheten och är faktiskt ute redan i förskolegrupper för att skapa nyfikenhet för teknik och naturvetenskap.

Erbjudande

Dag är en stor personlighet och en av Örebro universitets populäraste lärare. Hans styrka ligger framförallt i hans bredd och förmåga att koppla teknik till vanliga människors vardag. Han parar ihop naturvetenskap med ”mjuka” områden som pedagogik, samhälle och estetik och han lyckas alltid engagera och inspirera sin publik.

Restaurang

Forskning vid Restaurang- och hotellhögskolan

Forskning inom ämnet Måltidskunskap är uppbyggd i samverkan med olika discipliner med gemensamma forskningsfrågor kring måltiden. Tre programområden har definierats: Måltid som upplevelse och estetisk gestaltning, Hälsosam, säker och hållbar måltid och Måltiden i samhällsrummet.

Marie-Louise Danielsson-Tham

Marie-Louise är den första svenska specialisten i livsmedelshygien och för den bredare allmänheten troligtvis känd som programledare och hygienisk expert i TV4-serien ”Rent Hus”, Carl-Jans änglar och som fackexpert i olika nyhetsprogram i SVT, TV4 och Kunskapskanalen.
Matförgiftningar, smittspridning.

Professor i livsmedelshygien och den första svenska specialisten i ämnet. Marie-Louise har en imponerande publikationslista med mer än 300 arbeten på svenska och engelska och är flitigt efterfrågad som expert till olika TV-program.

Inriktning på uppdrag

Ett av nyckelorden i Marie-Louise forskning är smittspårning. Målet med hennes forskning är att ta fram sådan kunskap att nya matförgiftningar helst kan förhindras. Hon har varit med och utrett några av Sveriges största matförgiftningsutbrott, bland annat det beryktade ärtsopputbrottet i Tierp.

Marie-Louise är lika populär och respekterad inom som utanför universitetsvärlden. Hon föreläser gärna för sakkunniga såväl som för allmänheten.

Erbjudande

Marie-Louise har ett brinnande intresse för sitt ämne och hennes glädjefulla föreläsningar inspirerar och engagerar. Hennes föreläsningar kan till exempel handla om den osynliga smutsen, rötmånaden eller dolda smutsfällor i vården. Hon diskuterar gärna frågor som: måste vi slänga så mycket mat och stämmer det att lite skit rensar magen?

Henrik Scander

Varför äter och dricker vi som vi gör och hur påverkar det oss? Henriks forskning handlar inte enbart om hur mat och dryckeskombinationer påverkar hälsan, utan också om att själva kombinationen har sociodemografiska mönster. Trots sin forskning om Han slår gärna ett slag för livsnjutning och kan ge råd om både choklad och champagne.
Mat och dryck utifrån kulturella vanor och nutritionell påverkan, vinprovning.

Doktorand med en magisterexamen i måltidskunskap. Henrik har en bakgrund som sommelier och har både arrangerat svenska mästerskap i sommellerie och agerat jury i dessa tävlingar.

Inriktning på uppdrag

Med sin forskning vill Henrik sprida kunskap om mat och dryck och hur dess intag påverkar oss människor, men också lära oss att njuta av mat och dryck på ett ansvarsfullt sätt. Han menar att vi ska njuta mer och dricka mindre, genom att njuta av vårt intag av livsmedel kan vi minska det totala intaget av energi och alkohol.

Henrik efterfrågas såväl för att hålla inspirerande föreläsningar som för att på uppdrag av olika restauranger, herrgårdar och vinklubbar exempelvis agera guide i vinområden.

Erbjudande

Med omfattande kunskaper och stort engagemang blandar Henrik vetenskap med underhållning och bjuder gärna sin publik på en show-liknande föreläsning. Han talar vanligtvis om mat och dryck i kombination, hur kombinationen påverkar hälsan och huruvida den är en social konstruktion eller ett resultat av orsak och verkan. Han kan också anlitas för att arrangera workshops med choklad-, vin och champagneprovningar.

Agneta Yngve

Alla äter – men hur många äter medvetet? Agneta är sedan 2013 professor i medicinsk näringslära på restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan, med en bakgrund som professor på Karolinska Institutet i Stockholm och på Oslo och Akershus universitet. Hennes nuvarande forskningsområden är främst måltidsvetenskap, frukt och grönsaksintag och nutrition ur ett måltidsperspektiv.
Frukt och grönsaksintag och nutrition ur ett måltidsperspektiv.

Professor i medicinsk näringslära, forskar kring måltidsvetenskap. Sedan 2012 är Agneta ledamot i Livsmedelsverkets expertgrupp för nutrition och folkhälsa. Tidigare har hon bland annat varit president för KvinnorKan, chefredaktör vid Cambridge University Press, Public Health Nutrition, ledamot i Måltidsakademien och haft flera uppdrag inom WHO.

Inriktning på uppdrag

Agneta har skrivit otaliga artiklar och varit medförfattare i en mängd internationella publikationer. Hennes avhandling handlade om vad frukt och grönsaker ger för hälsoeffekter hos europeiska mödrar och barn samt vad folat, som är en form av naturligt B-vitamin, betyder för hälsan hos svenska barn. Hon har också publicerat uppmärksammade data om kostens betydelse för barns betyg.

Hon är ofta ute och föreläser bland matproducenter, i organisationer som intresserar sig för näring och hälsa, bland producenter av kosttillskott samt hos all typ av sjukvårdspersonal.

Erbjudande

Agneta tycker det är otroligt viktigt att sprida kunskap om forskning och föreläser gärna om allt som rör måltidens sammansättning och form, men pratar även om sociala skillnader i kvinnors hälsa, fattigdom bland dagens kvinnor i Sverige, kosttillskottens vara eller icke vara, amning, övervikt, mat och fysisk aktivitet.

Magnus Westling

Magnus driver Hjulsjö 103 Gästgiveri med ett surdegsbageri och Sveriges minsta kafferosteri. En förlust av odlad biologisk mångfald är enligt Magnus även en förlust av kulinarisk mångfald. Han menar att vi går miste om en mängd olika dofter, smaker och konsistenser när vi lagar och äter mat, eftersom tre fjärdedelar av den mat vi äter kommer från ett begränsat antal växter och djurraser. Med sin forskning vill han därför undersöka vilken gastronomisk potential som finns i traditionella sorter och djurraser.
Hållbara måltider – biologi, hantverk och sensorik.

Doktorand inom måltidskunskap med inriktning hållbarhet. Är en av världens första måltidsekologer. Magnus har en bakgrund som kock, driver eget gästgiveri och är en blivande cidertillverkare.

Inriktning på uppdrag

I sin forskning utvecklar Magnus en metod där biologi, hantverk och sensorik kombineras, för att kunna skapa och undersöka måltider. Han vill utveckla och ifrågasätta hur vi människor tänker om den mat vi lagar och äter, och målet med Magnus forskning är att ta hållbarhetsfrågorna från diskussionsbordet till matbordet.

Magnus intresserar sig särskilt för den gastronomiska potential som han menar finns i traditionella råvaror och som ger måltidskreatörer fler smaker att arbeta med när de skapar mat och dryck. Han föreläser ofta för företag inom livsmedel och måltider, eller vid olika lärosäten och akademier.

Erbjudande

I sina föreläsningar blandar Magnus gärna teori med praktiska laborationer. Han kan bland annat tala om måltidsekologi, hållbara måltider, gastronomiska egenskaper, förrådsmatlagning samt om resor i måltidens sensorik och ekologi.